Hur kommer det sig att man vissa dagar är så sjukt seg att ingenting vettigt blir gjort? Typiskt söndagssyndrom kanske, men idag hade jag verkligen behövt vara effekivt. Det är mycket skolarbete som ska klaras av innan jag åker (den 5:e) och trots att jag planerat att ägna hela dagen åt skolan, så har jag ännu inte kommit igång. Inget mer segande nu alltså!

Kl. 00.30 hemma från NY-planering i Lund

Så här tolkar Bella mig:

Har fått många tolkningar denna vecka; "hur kan du alltid vara så pigg och glad, trots att du aldrig sover?" och från en som känner mig allt för väl "du kan inte gömma dig bakom ett hårt skal, du måste inte alltid vara strak!". Bakom en fasad? Ja, det är mitt sätt att hantera livet. Att vara glad är så mycket enklare.

Åååå vad jag har saknat det... Kände mig lite ringrostig idag, men gud så skoj det var att springa runt med kameran i Phildamsparken idag! Känner mig inte så bekväm framför kameran, men att stå bakom den älskar jag! Tur att Bella är så grym framför såväl som bakom - en fantastisk inspirationskälla :-)

Kommer fler bilder senare, men här kommer ett smakprov:

Efter 54 timmars arbete, 24 sidor av analys, alldeles för lite sömn, massor av sushi, koffeintabletter och naturgodis är marknadsplanen är äntligen inlämnad! Bara att ta nya tag inför kommunikationsplanen som kommer att kräva lika mycket jobb. Tur att jag tycker det är intressant i alla fall!

Dock innebär heldagar i skolan en hel del dåliga vanor.... Då det aldrig är ljust när jag är hemma är det svårt att hinna med träning, affärerna har hunnit stänga så kylen är skrämmande tom och alla måltider får handlas ute, tvättning & städning hinns inte med.. Ekonomin, humöret och figuren påverkas definitvt negativt!!

Och på tal om dåliga vanor har det blivit väldigt mycket fest på senare tid... Därav även mycket vin. Dock hälldes en del av det ut igår, över en mycket otrevlig ung man som under klasssitnningen på Hallands nation roade sig med att kasta mat, glas och bestick på mig och Sofia. Inte för att vin i huvudet kompenserade för att vi var tvungna att lämna stället (fortafande hungriga), men lite hämd känns alltid bra! Vi hade som tur var jättekul senare på proppfulla T-bar!

Jo det var faktiskt så att vi övervägde det alternativet idag... När klockan slog 24, hade vi än en dag flitigt skrivit arbete sedan nio på morgonen, dock sprudlade energin tack vare koffeintabletter, naturgodis och goda skratt. Anledningen till att vi till slut bestämde oss för att förkasta alternativet var risken för att min cykel skulle bli stulen på södevärn (!!). 

Några timmars jobb, följt av en korrekturläsning av det näst intill färdiga arbetet (deadline imorgon kl 14), innebär att nattens sömntimmarna kommer bli lätträknade. Energinivån är dock på topp, humöret betydligt bättre och det känns om att min otur till slut vänt; fick idag beskedet att jag får min mobil lagad (lång process - berättar en annan dag). Dessutom visade förra kursens tentaresultat vg :-) En bra (går)dag alltså! 

Kl 9 - 19, men endast en kort paus för sushi-lunch... Tidskrävande grupparbete kan tyckas. Över 9 timmar effektiv tid, där massvis av "bubbel" och "surr" ständigt ifrågasatts. Dessa begrepp används flitigt av mina två gruppkamrater, med betydelsen flumm/egna tankar utan teoretiskt belägg. Vi har nämligen ett antal ord för mycket, närmare bestämt 1500, trots att vi har mer kvar att skriva. Imorgon kommer alltså mycket bubbel & surr att kapas bort!

"Bryt ihop och kom igen" - jag följer en god väns råd och det känns som att det kan fungera. Är faktiskt redan på bättre humör :)

Utan träning fungerar jag inte, så enkelt är det. Känner jag min krasslig, hängig, trött eller nere är träning utan vekan den bästa medicinen. Positiv energi samlas i kroppen och det känns som att själen stärks. Knäppt men sant!

Hade jag fått välja hade jag pluggat i 10 år till. Inte för att jag gillar att "banka in" in kurslitteratur, skriva tentor, sitta uppe halva nätterna och skriva arbeten eller söka efter information som inte verkar finnas. Anledningen är istället att jag uppskattar och värdesätter kunskap väldigt högt, ju mer man kan om världens alla ting, destu mer intressant blir egentligen livet och de konversationer man har med alla människor som korsar ens väg genom livet.

Men 10 år till av studier kommer det inte att bli, planen är 1 år. Inför nästa termin har jag 30 frivillga poäng att läsa och vad ska man då välja, det som är mest strategiskt eller det som verkar mest intressant? I mitt fall lutar det åt psykologi, eventuellt i kombination med marknadsföringspsykologi. Det var i varje fall det jag registerarde på studera.nu. Tanken var dock att detta lätt kunde redigeras fram till den 15 okt då ansökan ska vara inne. Men när jag nu vill komplettera min anmälan verkar detta inte gå, så jag får väl helt enkelt stå fast vid mitt val... Som sagt; inget verkar gå min väg just nu!

Jag vet... det är på tok för länge sedan jag bloggade. Mina ursäkter; en sjukt stressad vardag & slut på inspiration. Antar att det egentligen inte räcker, ett inlägg tar ju inte så lång tid, men det bara blev så... Har dessutom varit dålig på att fotografera och då kändes bloggandet inte längre lika meningsfullt.

Ska dock försöka bättra mig, det är trots allt ett bra sätt att rensa tankarna och se sitt eget liv från en annan synvinkel. Något som nog kan vara rätt bra just nu; från att ha känt mig som världens lyckligaste, som en som kunde vända alla problem till positiva saker och som älskade alla inslag i vardagen, blev plötsligt - från ena dagen till den andra - raka motsatsen. Jag vet inte längre hur man ler "på riktigt", hur livet någonsin kan tänkas bli problemfritt. Tåren trillar sakta längs min kind; det är ingen som riktigt förstår, allra minst jag själv...

Det låter väl hemskt, men min räddning är att det alltid finns någon som har det sämre. Och jag vet ju att det vänder till slut, livet går upp och ner. Det är väl bara att acceptera det som det är!